Jaa jag borde väl uppdatera angående höstens jobb. Jag sökte ju länge och hoppades på Norge men fick aldrig något svar varken på e-post eller via telefon. Nå, ett argt nattskift bestämde jag mig att skicka in jobbansöka till lite olika ställen i världen. Följande dag hade jag massor med missade samtal efter ett jag sovit men bestämde mig för att inte ringa upp eftersom "okända" nummer oftast är försäljare. Nästa natt hade jag fått svar från intensiven på Mejlans som bad mig ringa senare när avdelningssköterkan kommer tillbaka från semestern och att det nog antagligen hittas en plats till mig. Efter torsdagens nattskift blev det bara tre timmar sömn innan tåget hem till Öbotten men under de här timmarna hade någon igen ringt upp x många så jag bestämde mig för att ringa och se vem som ville mig något.
Till min överraskning var det chefen för ambulansen i Muonio som absolut ville ha mig dig. Han sa att det fanns många sökanden men jag låg på första plats, han ville absolut ha mig dit, lönen kunde diskuteras. Så vi diskuterade en stund om hur arbetsbilden ser ut där och jag lovade ringa efter helgen när jag fått fundera på saken en stund. Vad underbart det kändes att vara eftertraktad, att min utbildning var SÅ mycket värd. Hela torsdagen svävade jag på moln.
Så efter att ha diskuterat med M och syster L i Muonio samt hört på goda råd av mamma och pappa så bestämde jag mig för att tacka ja. Han hade ännu gärna erbjudit mig fast tjänst men eftersom mina planer för tillfället är att stanna till nyår och inte längre så kom vi överrens om ett avtal till nyår med eventuell fortsättning om jag vill. Bra så, jag tror och hoppas att jag har en spännande och lärorik höst framför mig :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar