Första halvleken

Jag har nog varit här i Muonio 57 dagar av 118, nästan hälften, 61 dagar kvar. Saknaden för tillfället är stor. Jag saknar allra mest Martin efter det vännerna och på tredje plats gymmet. För att klara av tiden här bättre hoppas jag på snö och fina skidspår, ja, för tillfället är det det enda jag kan tänka skulle underlätta min vistelse här. Ja, och ett besök av Martin vilket knappast kommer att hända men tre veckor till så åker jag hem för ett kort besök.

Vissa dagar längtar man hem

För det mesta går tiden här riktigt bra. Hela jag har insett att jag kommer att stanna här en tid ännu så jag har börjat klara av att leva allt mera i nuet och inte "sen när jag kommer hem igen". Ibland längtar man mera hem och idag är en sån dag. Känslan kom över mig igår påväg hem från Rovaniemi. Känslan kom så plötsligt att hade jag varit ensam hade jag nog svängt bilen söderut istället. Känslan har hållit i sig idag. Hur mycket barnen kramar och pussas så räcker det inte. Jag längtar hem. Så småningom blir det att fundera på vad jag ska göra efter nyår. Ett par veckor kommer jag att stanna i Österbotten. En helg blir det äktenskapskurs och veckan efter ska det provas brudklänningar och helgen den veckan bröllopsmässa i Hfors. Efter det är jag redo at börja jobba. Men var är det stora frågan. Det återstår att se och jakten på jobb börjar snart på riktigt. Tillsvidare nöjer jag mig med att följa med arbetsmarknaden och se om något extra spännande dyker upp.

Norge-resa

 På lördagen fortsatte vi norrut från mökkin. Vi åkte upp längs finländska armen och över gränsen till Norge och  vidare till Skibotn. Vädret var vackert och barnen duktiga. Vi plockade stenar till bröllopet. Där fanns massor med släta stenar i olika färger. 

På vägen stannade vi vid ett vattenfall men eftersom det var så halt vågade vi inte gå ner och se på det med barnen 

Minivandringen

I veckan gav jag mig ut för att njuta av naturen och samtidigt testa mina kläder. Som sagt klarade de av att hålla vatten bra trots att det regnade hela tiden. Vädret var inte det bästa men jag fick istället njuta av lugnet och ensamheten. 12 km blev det och pulsen höls hög genom att hålla upp tempot även i de större backarna. 

En laavu på vägen. 

Röda kinder halvvägs av allt regn och all blåst

Regn regn och mera regn

Hemma igen såg skorna ut att vara riktigt blöta men fötterna var torra iaf

Mökki-resa

Vi bestämde oss för att flytta Norge-resan från fredag till lördag eftersom de hade lovat mycket bättre väder till lördagen. Ist bestämde vi oss på fredagskvällen att packa bilarna och åka iväg till mökkin eller villan eller sommarstugan om man så vill. Stugan hade varken el eller rinnande vatten och visst var det rätt mysigt att bada bastu i ljusskenet. Vädret var klart så naturen bjöd på en vacker stjärnhimmel. 

När vi vaknade på morgonen hade sjön delvist frusit till is. Vintern är påväg.

Klä dig som en lök

Trots det usla vädret beslöt jag mig för att ta en liten tur runt Olos. Samtidigt som jag fick lite motion fick jag också testat min utrustning och vet nu att både jackan, byxorna och skorna håller vatten bra. Det enda stället var den hade sluppit in vatten var i ena jackfickan. Trots det har jag inge superdyra kläder utan kläder som har hög kvalitet.

Det viktigaste när man klär sig för utefärdet tycker jag är att klä sig rätt. Ifall man fryser, svettas eller blir våt försvinner en stor del av glädjen att få vistas ute i naturen. Den viktigaste principen när man rör sig ute är att klä sig som en lök eller att klä sig med många lager tunna kläder. När man har många tunna lager istället för ett par tjocka kan man lättare reglera värmen.
Närmast kroppen ska man ha ett material som lätt för svetten bort från huden. Det finns många underställ i olika prisklasser. Det viktigaste är att materialet är konstfiber eller ylle. Den enda skillnad jag märkt mellan olika prisklasser är passformen vilket är viktigt ifall man gör längre utflykter (flera dagar).
Mellanlagren är till för att hålla värmen. Ifall det är kallt har man flera lager, bra alternativ är fleece, ylletröjor eller konstfiber. Det är mellanlagret man ska reglera och sätta flera lager om det är kallt och ta bort ifall man börjar svettas.
Skalet ska sen skydda mot fukt och vind. Ifall man vill lägga pengar på sina kläder tycker jag man ska satsa på det här skiktet. Det är stor skillnad på t.ex. en regnrock som inte andas och för bort fukt inifrån och ett skal som håller bort fukt utifrån men andas så att du inte blir fuktig innifrån.
Det andra jag tycker man ska satsa på är bra skor. Skorna ska hålla bort fukt och stöda foten tillräckligt ifall man går i terräng. Testa skorna i butiken, de kan kännas klumpiga om du inte är van. Gå isf och testa skor i andra butiker för att jämföra olika modeller. Och regel nr 1: gå alltid in skorna innan du gör längre vandringar! Annars blir du lätt trött i fötterna och får skavsår.

Sen gäller det ju också att ha en bra mössa och bra handskar och flera par strumpor för att utflykten ska bli 

riktigt lyckad.

Jag i Norge för några somrar sedan, min gröna skaljacka som jag använder ännu köpte jag för 40 euro, en bra investering. 

En ledig vecka

Höstlov och jag råkar ha en ledig vecka. Syster L åkte idag mot Uleåborg och barnen är hos dagmamma så jag njuter av tystnaden till kl 16 när de är hemma igen. Idag hade jag planerat en kortare vandring men det regnar och blåser ute så jag väntar tills imorgon ist när de har lovat bättre väder. Jag kan samtidigt tipsa om www.luontoon.fi där finns tips om olika ute saker som vandringsleder, skidspår, fiskeplatser etc och sidan täcker hela Finland så kanske du hittar någon plats nära dig? Man behöver ju inte alltid åka iväg 100-tals kilometrar för att njuta av naturen. Den finns närmare än du tror.
På fredagen har vi planerat en Norge resa så då hoppas vi också på bra väder. Förövrigt har jag tänkt sy vidare på bröllopsprojektet, färga håret i något skede och kanske baka med barnen nån dag.

Tack

I det här yrket är det ofta man får ett tack. Vanligtvis är det sällan man ens får veta hur det går för patienterna. Många glöms bort men en hel del blir kvar i minnet. De som blir kvar är oftast de verkligt sjuka men sen kan det också vara patienter som på ett eller annat sätt berör. Det kan vara frågan om ett vänligt leende, en rörande livshistoria eller något annat som gör att patienten blir kvar i minnet.

Ett tack är inget jag kräver, jag gör bara mitt jobb. Men det bästa tacket jag kan få är att höra att mina patienter mår bra eller att de blivit friska. Det lever jag väldigt länge på och arbetsglädjen blir intensivare igen.

Voffo blev de kvällen...

Nu börjar man märka av dem mörka hösten här. Den som alla var oroliga för när jag åkte hit. Det blir tidigt mörkt och det blir bäcksvart. Så nu väntar alla på snö för att det ska ljusna lite. Att köra 300 km i mörker och hala vägar är inte min favorit men vad kan man. Skulle jag vara hemma hemma skulle jag tända ljus, massor med ljus för jag tycker det är så mysigt. Men på jobbet kan man ju inte tända, jag skulle ändå glömma dem om det kommer larm och hos syster L är det ju barnen som krånglar till det.
Så istället tänder jag ett ljus här på bloggen och lyssnar på lugn höst musik på spotify. Nu är det söndagkväll och jag tänker passa på att utnyttja söndagen till det som den var menad till. Vila. ...i väntan på nästa larm...

Långkalsonger

Nu ger t.o.m. jag upp. Jag som så länge jag kan minnas har vägrat långkalsonger endast när termometern nångång krypit ner mot -30 grader har jag starkt övervägt klädesplagget, ja och förstås när man tränar ute när det är kallt men det är en annan historia. Jag tycker det är obekvämt och otrevligt med långkalsonger. Idag fick jag ändå ge upp även om termometern bara visar kring 0 grader. Är det månne åldern som gör det?! Jag väljer ändå att uthärda det extra lagret kläder eftersom jag lärt mig tänka "tänk om...". Tänk om vi får larm ute i skogarna dit vi inte kan ta oss med bil. Tänk om vi blir tvugna att gå flera kilometer innan vi får tag på patienten. Eller tänk om vi kommer till en bilolycka och vi hamnar att jobba ute en tid. Ja, då kommer jag att tacka mig själv att jag gav upp min stolthet och tog på mig långkalsongerna.

Oj vad tråkiga inlägg det blir nu utan bilder men jag har ju faktiskt jobbat på riktigt den här veckan och träffat patienter ;) Föräldrarna är här i Muonio. Endel har jag ju också hunnit träffa dem trots att jag jobbat så det är ju bra.

Kvinnor i norr

Eftersom vårdyrket är rätt kvinnodominerat så har jag umgåtts med en hel del kvinnor, några som är inflyttade och många som bott här hela sitt liv eller på sin höjd studerat några år på annan ort. Får se nu vad jag ger mig in  i men jag kan inte hålla det inom mig längre. Kvinnorna här är helt enkelt annorlunda än kvinnorna i söder. Det märks vem som är nyinflyttad och vem som bott här en längre tid. Vi diskuterade saken också idag när vi var ut och körde på jobbet. När jag pratar om "kvinnorna här" menar jag förstås de kvinnor jag träffat under tiden här inte alla kvinnor här i norr.

Kvinnorna här:

• är självständiga på ett annat sätt på andra ställen. I söder är man självständig om man är singelmamma eller annars bara singel. Här kan kvinnan ha man och barn men fortfarande självständig. Hon klarar av att göra de flesta saker männen kan och hon kan jobba hårt ifall det behövs. Däremot är nog de traditionella kvinno- och mansrollerna starkare här än i söder. 
• är rakt på sak. Här behövs inte saker lindas in i bomull innan de sägs högt. Man större respekt mot varandra än jag känner i söder. Här man man både ge och ta rak kritik på ett ärligt och rakt sätt.
• är inte lika misstänksamma som på andra ställen. När jag är van vid rykten och skvaller så går man här oftare och frågar direkt hur det ligger till. Det sociala spelet fungerar annorlunda.

Hui, det är svårt att sätta fingret på vad det är som skiljer sig men jag tycker det är annorlunda iaf. Runeberg skrev viss något om oss finländare och hur vi skiljer oss på olika områden. Det här måste jag ta och kolla upp. 

En skön dag på jobbet

Ajaj, får se hur det går när man skriver ett sånt här inlägg. Det brukar inte sluta bra men jag tar risken. Idag har det varit en riktigt skön dag även om jag jobbat sedan 7.30. Efter ett par timmar på avdelningen så har jag tillbringat dagen i syrummet med lite bröllopspyssel. Sju tiden kom jag till lägenheten jag bor i när jag jobbar. Här tränade jag lite smått och badade bastu. Nu avslutar jag dagen med bloggande och ett avsnitt Scrubs.

Snö

När jag landade i måndags i Kittilä möttes jag till min förvåning av SNÖ! Backarna i Levi var alldeles vita men ännu är det en stund innan det går att åka slalom eller skida. Inatt kom det igen mera snö, jag hade ju givetvis velat ta bildbevis men jag var ju tvungen att åka iväg på jobb och när jag var hemma igen så hade snön smält. Snart, snart kommer nog snö som blir kvar. Jag ska försöka få föräldrarna att ta med mina skidor hit när de kommer och hälsar på på fredag. Barnen verkar också vänta på vintern och skidföre.

För övrigt fortsätter jobbet. Den här veckan har jag jourat andra bilen vilket gör att jag har lite annat att göra. Imorgon blir det först andra bilen och sen ettan fram till tisdag. När jag jourar andra bilen har man så kallad normaldag, 8-16 så ikväll kunde jag njuta av bastu.

Ja, och sen fick jag arbetslistorna fram till början av december så nu är den stora frågan, en eller två resor hem till hfors innan nyår? jag hade ju planerat endast en resa till men nu blev det så svårt att välja när det ser ut som jag skulle hinna med två..

Virkade korgar

Jag har för tillfället några olika projekt på gång i Muonio. Ett av dem blev klart strax innan jag åkte till Hfors och jag lovade att lägga upp det på bloggen så, här är den. Att virka en korg är tillräckligt avslappnande. Du behöver inte tänka så mycket, det enda som behöver lite tankekraft är när du ska virka ihop den till en korg. Jag gjorde så att jag först virkade ena långsidan, botten och andra långsidan. Sen virkade båda kortsidorna och tillsist virkade ihop och virkade kanterna. Lätt som en plätt och den enormt tjocka tråden gör att det kräver lite muskler men det går verkligen snabbt. På bilden ser ena hörnet lite konstigt ut men i verkligheten är det nog ett helt normalt hörn så ingen fara.

Resten av veckan

Vad hände sen resten av veckan? Jo, mera shopping blev det, jag kan inte förstå hur mycket tid jag satt ner på att gå i butiker. Jag har ändå inte kommit hem med en enda onödig/oplanerad sak, duktiga jag. I torsdags blev det ett spinningpass tillsammans med syster C, så skönt det var. Eftersom det blivit så lite träning och framförallt spinning den senaste tiden så försökte jag hela tiden hålla en nivå som var lite tuffare än vad som kan kallas bekvämt.
I fredags bjöds vi på middag hos C och R oc vi fick veta att de ska gifta sig helgen efter oss, wohoo! Kvällen blev precis det jag behövde; god mat, gott vin, chill och film. Lördagen var min och M:s dag. Vi steg upp någorlunda tidigt, åkte till Sello och shoppade, hälsade på syster C och kollade in hennes nya lägenhet, åt på Chicos och gick på bio. På Sello passade vi på att titta på vigselringar för att ens ha en aning om vad jag är intresserad av och vill ha. Kul kul kul!
Söndagen blev lite tråkigare när vi gjorde alla måsten. M har massor med skola nu och jag var tvungen att tvätta och packa innan flyget norrut.

På flygplatsen

En vecka gick fort. Nu sitter jag på flygplatsen och njuter av en sista Caffè Latte innan ombordstigningen. Nästa Latte blir antagligen inte innan november när jag förhoppningsvis reser tillbaka hit på en kort semester igen för jag har ännu inte hittat ett ställe i Lappland där man gör riktiga specialkaffen och inte billiga maskinkopior som smakar tvål.
Under nästa resa ska vi shoppa julklappar, Österrike resan får vänta till nästa år, kanske blir det en kortare kryssning ist.

En vecka i huvudstaden

I måndags fick jag äntligen komma hem. Hem finns just nu på många platser, hem är där min reseväska finns men allra mest hem är nog hemmet i Hfors. Veckan har hittills varit underbar. Den har gått snabbt och snart är det måndag igen.

Kameran blev hemma (i Muonio) så det blir sparsamt med bilder från veckan. Men en lite update på vad jag gjort ska jag ändå göra. I måndags fick jag den kram jag längtat efter i en hel månad. Så underbart det kan vara att få träffa den man älskar efter en lång tid.

Tisdagen tillbringade jag på stan och shoppade några av de saker som fanns på beställningslistan från Muonio. Och ja, det viktigaste, tyget till brudnäbbsklänningarna. Jag tittade också in hos Lina för att kolla in nya inredningen och förstås också för att prata av sig lite.

Igår lunchade jag med vackra Frida. Det kändes som en evighet sen vi träffats sist och vi hade en lunch fylld av skratt och prat. Efter lunchen kikade vi in på hullut päivät men det blev en lite för stor kontrast för mig som just lämnat kommunen med 2000 invånare.

På kvällen blev det tacos hos oss med L, J, J och A. Bilder finns på Linas blogg. Det är alltid lika roligt att träffas. Tjejerna har varit med sen jag flyttade hit till Hfors och de kommer nog att finnas med även om/när de/vi  flyttar vidare.

Välkommen ombord...

Om en timme hämtar taxin mig och den efterlängtade resan söderut börjar. Igår insåg jag att programmet är lite tight den kommande veckan men det gör inte så mycket. Det viktigaste, tycker jag, är att få träffa och spendera tid med Martin. Sen ser jag också verkligen fram emot att träffa mia underbara vänner där. Fina syster C har ju flyttat så ett besök till nya lägenheten ska det bli och förhoppningsvis ska vi också hitta tid för att träna. Sen enligt ork och tid så ska det shoppas. Dels har jag endel beställningar härifrån som jag ska försöka fixa men sen har jag också en del saker på min egen lista som ska inhandlas.

Solen skiner och jag kollade in på kartan att det borde vara klart nästan enda till Hfors där det tydligen regnar. Förhoppningsvis får jag en bra plats och så får vi hoppas att det är så klart att man ser bra för vi flyger Kittilä-Ivalo-Vanda så jag borde ju ha sett nästan hela Finland efter den turen.

Det är inte länge kvar nu...

Söndag morgon, eller ja, kanske man måste säga förmiddag iaf. Det kändes som julaftonsmorgon att vakna idag, två veckor av jobb slutar ikväll. Gårdagen tillbringades hos syster L, det var en riktigt lugn dag och solen sken. Idag är jag också hos L för att få tiden att gå fortare. Jag passar på att beställa taxi tills imorgon, 14 euro för 75 km, det ni Helsingforsbor! Kollade samtidigt upp hur stort handbagaget får vara vilket gjorde packandet mycket lättare, så nu ska jag packa om. Blev också lite osäker på om körkortet räcker som ID, kände lite panik för passet är ju hemma men åtminstone på inrikesflygen räcker körkortet så det så.