Funderingar inför hösten

Några har redan frågat men alla har hittills fått nästn samma tomma svar på frågan vad som händer nu efter bröllopet. Inget speciellt förstås förhållandemässigt, jag och M kommer fortsätta ganska som vanligt den största förändringen är antagligen att jag numera svarar Granö i telefon på jobbet. För övrigt är allt ännu öppet.

Mitt arbetsavtal tar slut sista augusti men det ett nytt finns färdigt bara att skriva under när jag bestämt mig. Vad får mig att vänta, jo jag hoppas ännu in i det sista på ett samtal norrifrån att det ska finnas en plats för mig på ambulansen i Muonio, jag blev och är ännu lite förälskad i platsen. Så, i väntan på det samtalet så drar jag ut på att skriva under det nya avtalet ännu.

Skolan kom jag in till och senast efter nyår blir det barnmorskestudier för min det till så många procent som jag orkar samtidigt som jag jobbar. Jag är ju tvungen att jobba samtidigt som studierna eftersom jag inte för nåt studiestöd den här gången. Men så kan det också hända att jag tar in några kurser redan i höst. Studierna är alltså också öppna tills jag får svar på mejlet till programansvariga.

Flytta ska vi också hinna med, en eller flera gånger. De kommer att renovera vår lägenhet så vi har lämnat in ansökan till andra lägenheter så vi väntar på svar... och väntar...

Däremellan fortsätter det gamla vanliga; cyklingen och resan till Spanien, träning och nu det intresse som kommer att få ta mera rum i vår vardag förhoppningsvis: inredning som intresserar både mig och Martin.

Middagsgäster

Ojoj vilken vecka, full med program. Igår var vi och hälsa på Eva och Benjamin till deras inte längre så nya lägenhet. Riktigt fint hade dom fått det och god mat bjöd dom på. Idag kom turen till Rebecka och Daniel som också bjöd på middag. Tyvärr var vi tvugna att avsluta kvällen lite tidigare eftersom jag börjar jobba imorgon. Tänk nu börjar det! Från och med imorgon tar jag ett nytt steg in i vuxenlivet och börjar jobba, på riktigt. Ännu ungefär en månad får jag stå ut med att sätta till studerande eller opiskelija men snart får jag säga sairaanhoitaja, ensihoitaja, sjukskötare, första vårdare Anna. I maj blir det iv-skolning så det innebär mera ansvar men delvis också en lättnad när man får börja göra en hel del självständigt. Det känns alltid lite slött när man måste be nån göra saker som jag egentligen kan men bara inte får göra än. Nu blir det sängen så att jag är pigg och glad imorgon.

Vårdnivåtest - check!

Idag tog jag ännu ett steg närmare dagen då jag får kalla mig första vårdare/sjukskötare. Jag klarade vårdnivåtesten. Två patienter vårdades och båda överlevde och fick bra vård tack vare ett gott samarbete Hannes. Jag räddade oss när Hannes var vårdare och han räddade oss när jag var vårdare. Intervjun kunde man inte ens bli underkänd i, tur var väl det. Om man sammanfattar dagen kan man väl säga att jag igen lärde mig en hel del och att vi nog lärt oss massor på fyra år.
Nu är det bara mognadsprov på fredagen och presentation på måndagen kvar för att jag ska kunna ansöka om betyg. Varkendera är jag orolig för att bli underkänd så det så :)

En årslön

Sista praktiken under utbildningen är avklarad. När jag ser tillbaka på praktikerna som började med långvård 3 veckor, inremedicin och kirurgi 4 veckor var, anestesi 3 veckor, ambulans grundnivå 7 veckor, ambulans vårdnivå 7 veckor, barn och psykiatri 7 veckor var, jour 7 veckror och nu ambulans vårdnivå 5 veckor, totalt 54 veckor om jag räknar rätt, alltså ett helt år (och två veckor)! Eftersom man inom vården inte får lön för sin praktik (utom i undantagsfall) så har jag alltså gått miste om en hel årslön samt semester. Grundlönen för en sjukskötare i Finland är i medeltal ca 2000 euro vilket betyder 24.000 euro. Vad skulle jag göra för 24.000 euro? Definitivt resa och ställa till med en stor fest, eller nåt. Planerna är och förblir drömmar för ingen kommer att ge mig de pengarna. Istället har jag fått kunskap och färdigheter som inte kan mätas i pengar men trots det ser jag framemot att få börja jobba på riktigt såsmåningom.

Kervo brandstation

Jag har nu tillbringat vart fjärde dygn i fem veckor på Kervo brandstation. Jag kan varmt rekommendera platsen till andra studeranden. Den första tanken som dök upp när jag visste att jag skulle tillbringa fem veckor i Kervo var "hur ska jag ta mig dit?" eftersom vi inte har bil. Jag överraskades positivt över att det var så enkelt att ta sig hit. Från oss är det ca 20 tågresa och sen en kilometer promenad så resan är överkomlig.

Stationen är liten och stämningen är familjär så det är lätt att komma in i gänget. Det ända negativa med en så liten station är att de inte spelar innebandy på kvällarna utan tränar i sin lilla konditionssal, helt ok iaf för mig som ändå inte är så förtjust i innebandy.

På stationen finns en ambulans men på vardagar finns det också en privat ambulans som kör D-uppdrag vilket gör att dagarna på vardagarna oftast är rätt lugna men på nätterna kör man oftast mera. Min handledare menade också att Kervo-ambulansen är den ambulans i Mellersta-Nylands räddningsverk som har tredje mest uppdrag vilket är bra ur utbildningssynvinkel.

Slutarbetet inlämnat för granskning

Ojoj jag spottar ur mig många inlägg så här på nattskift. Nu har alltså dagen kommit när jag lämnat in examensarbetet för granskning. Jag vet redan att det blir godkänt, nu får vi bara se om det blir högsta betyg eller ej menade min handledare. Så vad har jag då kvar innan jag blir klar?

•  presentation av examensarbetet
• mognadsprov
• praktisk vårdnivåtent
• 4/8 dygn praktik

Sen är jag klar, tror jag :)

ABC- examensarbetet klart CDE - Mitt hjärta det bankar

Idag fick jag äntligen resultaten från konditionstesten i våras. Svårt att ta till sig resultaten riktigt när det är så länge sen men. Fick iaf veta att min riktiga maxpuls är 212 och att min puls stiger snabbt men att jag har hög uthållighet trots det. Inget nytt direkt men kul att ha det på papper. Jag vet att jag alltid har en puls på runt 180 när jag far ut och springa, och den takten håller jag lätt min runda på 5 km. Jag borde alltså träna lågintensivt istället, ta promenader och sånt. Vädret är ju perfekt för det men jag har sällan ro att gå, känns inte alls som träning. Promenadsällskap efterlyses!

Ikväll var jag på VIP spinning tillsammans med Lina. Man fick följa med sin egen puls på en skärm där framme och visst, det visade sig att jag tydlgen tränat på mycket högre intensitet än vad jag borde, min medelpuls låg på 186 slag/min i 50 minuter och jag tyckte det var ett av de lättaste spinningpass hittills. Totalt blev det 754 förbrända kalorier. Och Suuntos ansåg att min träning hade en "highly improving effect on aerobic performance" men att jag borde ta "1-2 recovering sessions". Så betyder det mera promenad?

Och så lämnade jag in examensarbetet idag! Skönt, än är det ju inte klart och jag är beredd att ännu göra endel jobb men vilken lättnad det är att vara så här långt.