fredag 8 april 2011
Godis
Alltid emellanåt läser jag Veronica Brodins blogg Kostvägen. Hon är kostrådgivare och ger föreläsningar om LCHF. Jag tycker om att läsa hennes blogg för hon skriver personligt men samtidigt upplysande. Idag hade hon ett inlägg om godis så jag lånar den länk hon hade på sin blogg. Miljöhjältarna är ett program för barn som handlar om hur man kan spara på miljön. Det här avsittet handlade om godis. Titta från 9:00 och framåt och 13:50 och framåt när hon gör hemagjort godis med fabriksrecept. Efter att ha sett det här är man ju inte så värst snål längre. Tror morgondagens lördagsgodis får stanna i butiken. (är ju nog ändå en tid sen sist) Istället blir det träning, middag i stan och teater på Svenska teatern imorgon.
Den värsta känslan...
...är när man ger ALLT, gör sitt BÄSTA och ändå inte räcker till och något går fel. Speciellt när människorna runt mig är nya och inte känner mig än. Då känns som alla tror att man är lat och inte bryr sig. Då blir jag ledsen för jag VET att jag alltid gör mitt bästa och är ansvarsfull.
Som tur är var det fina arbetskolleger idag på jobbet. Tackar dem alla. Jag fick höra många uppmuntrande ord och en blev t.o.m. på övertid för min skull. Läkaren konstaterade samma som mig, "alla är vi bara människor". Synd att det nu antagligen dröjer innan jag igen jobbar där, hade ju velat avsluta på ett lite bättre sätt.
Som tur är var det fina arbetskolleger idag på jobbet. Tackar dem alla. Jag fick höra många uppmuntrande ord och en blev t.o.m. på övertid för min skull. Läkaren konstaterade samma som mig, "alla är vi bara människor". Synd att det nu antagligen dröjer innan jag igen jobbar där, hade ju velat avsluta på ett lite bättre sätt.
torsdag 7 april 2011
Halsont och 14 timmar jobb men en bra dag
Jaha, nu är jag hemma efter 14 timmar jobb. Idag hade vi ett tufft skift med MASSOR med patienter. Huhhu, nå jag och P klarade dagen iaf även om min andra paus bara blev 10 minuter, men det var ju mitt eget val. Känner dessutom att halsen är sjuk och näsan har börjat rinna. Trots allt har det varit en bra dag, av tre anledningar
- Vi fick hjälp när det körde ihop sig på jobbet och alla var för övrigt trevliga
- Jag fick höra underbar Ö:botten dialekt på jobbet, det lät som sång i mina öron och jag kände bara lycka
- De har sopat bort gruset från tågstationen och hem till oss, vårkänslor! (även om jag inte hunnit se solen idag, det var mörkt när jag kom och for till jobbet)
onsdag 6 april 2011
En bättre dag
Jobbet gick bättre idag. Förvånansvärt lite patienter så dagen var riktigt lugn. Hoppas det fortsätter ännu i morgon när jag har ett långt skift på 14 timmar. Idag var jag dessutom duktig och tränade efter jobbet. Jag valde passet Functional Training och kan rekommendera det. Kanske inte det roligaste men mycket effektivt. 54 minuter träning och 628 förbrända kalorier.
tisdag 5 april 2011
Längtan
Längtan bort från den här staden är stor trots det vackra vårvädret.
Kanske beror det på att jag vet att jag far norrut igen nästa vecka.
Kanske beror det på att jag vet att jag far norrut igen nästa vecka.
måndag 4 april 2011
En sån dag när man överväger att byta branch
Usch vilken dag. Blivit utskälld av patient och anhöriga och hotad att jag blir utan jobb (knappas händer det och jaa, jag är ju ändå bara inhoppare så utan jobb blir jag ändå, har ju bara avtalat till fredagen). Mitt i all stress kommer ruuhkahoitaja och erbjuder sig hjälp, snällt. Jag berättar vad jag behöver hjälp med, vänder ryggen till och så är hon borta. Läkarna har faktiskt hållit sig nöjda idag trots all stress.
Som jag alltid gör håller jag masken, ler, ber om ursäkt och tackar när det passar, tills jag far hem igen. Jag missar förstås bussen med ett par minuter, nästa far om en halvtimme. Så jag söker alternativ på mobilen, missar även följande alternativ, springer till en annan hållplats ser att bussen kommer men det är rött vid övergångsstället och bilar kommer från alla håll. Som tur är väntar bussen på mig, vad glad man kan bli, tills busschaffören kläcker ur sig: du är en minut för sen. Jag ler, tackar för att han väntade på mig och konstaterar att jo, jag är nog en hel minut för sen.
Väl hemma letar jag arbete i Norge, planerar hur jag ska komma undan och inte behöva jobba här i hfors så massor innan vi flyttar vidare, vill flytta till en plats där människorna är glada och förstående. Undrar var den platsen finns, inte här iaf.
Som jag alltid gör håller jag masken, ler, ber om ursäkt och tackar när det passar, tills jag far hem igen. Jag missar förstås bussen med ett par minuter, nästa far om en halvtimme. Så jag söker alternativ på mobilen, missar även följande alternativ, springer till en annan hållplats ser att bussen kommer men det är rött vid övergångsstället och bilar kommer från alla håll. Som tur är väntar bussen på mig, vad glad man kan bli, tills busschaffören kläcker ur sig: du är en minut för sen. Jag ler, tackar för att han väntade på mig och konstaterar att jo, jag är nog en hel minut för sen.
Väl hemma letar jag arbete i Norge, planerar hur jag ska komma undan och inte behöva jobba här i hfors så massor innan vi flyttar vidare, vill flytta till en plats där människorna är glada och förstående. Undrar var den platsen finns, inte här iaf.
fredag 1 april 2011
En årslön
Sista praktiken under utbildningen är avklarad. När jag ser tillbaka på praktikerna som började med långvård 3 veckor, inremedicin och kirurgi 4 veckor var, anestesi 3 veckor, ambulans grundnivå 7 veckor, ambulans vårdnivå 7 veckor, barn och psykiatri 7 veckor var, jour 7 veckror och nu ambulans vårdnivå 5 veckor, totalt 54 veckor om jag räknar rätt, alltså ett helt år (och två veckor)! Eftersom man inom vården inte får lön för sin praktik (utom i undantagsfall) så har jag alltså gått miste om en hel årslön samt semester. Grundlönen för en sjukskötare i Finland är i medeltal ca 2000 euro vilket betyder 24.000 euro. Vad skulle jag göra för 24.000 euro? Definitivt resa och ställa till med en stor fest, eller nåt. Planerna är och förblir drömmar för ingen kommer att ge mig de pengarna. Istället har jag fått kunskap och färdigheter som inte kan mätas i pengar men trots det ser jag framemot att få börja jobba på riktigt såsmåningom.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)