När minuter känns som timmar

Hui, ny arbetsvecka och nya upplevelser. Gårdagen var tuff, mer än så kan jag inte säga. Den här dagen börjar precis som gårdagen så... får se hur det här går. Det som gladde mig idag var ändå ett telefonsamtal som kom just i rätt tid, tack LL :)

Award

Tackar Malin för awarden!

1.Varför började du blogga?

Jag började blogga förra sommaren när jag var sjukskriven och var ofta ensam på dagarna. Jag ville ha en plats att skriva ner mina tankar och funderingar eftersom mina tankar annars lätt tenderar att växa till sig och sen har dom svårt att försvinna.

2.Vilka bloggar följer du?

Jag följer några av mina vänners, kusiners och min systers blogg. På senare tid har jag också börjat följa en hel del bröllopsbloggar eftersom det blir bröllop nästa sommar. 

3.Favoritfärger

Hui, för tillfället har jag nog ingen speciell favoritfärg eller -färger. 

4.Favoritfilm

Invictus är nog en av mina favoriter, vackra bilder, vacker musik och framförallt ett vackert budskap.  

5.Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?

Maldiverna, bilderna därifrån är ju ur vackra som helst, hoppas på att få sparat ihop en resa dit tillsammans med M. Sen finns det en hel del andra länder på min lista jag tycker massor om att resa så länderna checkas av i den ordningen de faller in men för tillfället är nog Maldiverna på min absoluta första plats.

Och jag väljer att nominera följande: Lina och Linda

Dagen dör, skymning rår...

Lördag och en viss längtan till jobbet infinner sig. Det har varit riktigt vackert höstväder och dagen avslutades i strandbastun. M kastade personligt rekord idag, wohoo för honom!

Baka, baka kaka

Fredag och veckoslut, skönt. Nå, egentligen betyder det att min lediga vecka ännu fortsätter ett par dagar och på måndag börjar jobbet igen. Jag hade lovat S att baka muffins med henne när hon kom hem från eskari. Jag hämtade henne från eskari, passade på att gå in till byn och springa hem när S cyklade, tillräckligt med utmaning när flunssan just håller på att ge med sig. S bakade duktigt och muffinsen blev goda, inte riktigt LCHF muffins men tyckte jag fick smaka en eftersom jag annars ätit nästan helt LCHF i två veckor nu. Absoluta favoriten är LCHF lasagne, mums vad den var god. Byt bara ut pastaplattorna mot squash eller aubergine/äggplanta så är lasagnen i LCHF stil, och ja, inget mjöl i ostsåsen utan bara tillräckligt med ost.

Ikväll blir det ett glas vin och en film tillsammans med L bara barnen somnar. Jag hoppas på fint väder imorgon så att vi kan vara ute. Tyvärr har det ju regnat varje dag under lediga veckan så det har inte riktigt lockat att vara ute... och ruskan är snart över.

Imorgon håller vi tummarna för M som ska kasta slägga. Det är första tävlingen den här säsongen för honom och han har inte tränat så flitigt i sommar men jag hoppas att han gör sitt bästa :)

Dagen i bilder

Kan ju inte göra annat än gilla höstfärgerna

S ville leka lärare, hmm... undrar varifrån hon fått inspiration

A samlade vackra höstlöv till sin mamma

J struntade i de andras lekar och hittade själv på egna lekar

Alla barnen Y på en och samma bild, S gillar att skuffa runt J i dockvagnen

Galet värre...

Lugnet före stormen

Barnen är på förskola eller hos dagmamma, L och M jobbar så jag passar på att njuta av lugnet här innan barnen kommer hem. Jag dricker mitt kaffe i lugn och ro och planerar dagen. Igår stod fönstertvätt på programmet och jag tror att det blir några fönster till idag bara det inte börjar regna mera. Jag började fundera på ett syprojekt så jag ska passa på att gå in via bibban när jag hämtar S för att se om de har mönster.

Över en vecka har gått här så jag ska försöka sammanfatta tiden här. Mörkret många pratade om innan känns inte mörkare än Österbotten-höst-mörkt så ännu känner jag ingen stress. Och sen när snön kommer blir det ju mycket ljusare. Många trodde också att det skulle vara en plats där inget händer. Visst, jämför man med Hfors så är det MYCKET lugnare men, jag saknar varken stressen, trafiken eller trängseln på tåget klockan fem. Här finns tillräckligt att göra. Jag längtar efter bli frisk och få börja träna igen och sen hinner jag göra de saker jag hade svårt att hinna med hemma, tid för mig själv. Det som ändå avgör saken till Hfors del är Martin. Längtan är inte lika stor som jag trodde, speciellt inte nu när resan hem är bokad men kärleken för honom växer varje dag trots att vi bor 992,2km ifrån varandra, han är kärleken i mitt liv.