Hittills hade vi cyklat i muligt väder, lagom varmt för att cykla länge. När vi startade i Ruovesi låg dimman tjock men det kändes ändå varmt i luften. Nu började också huden säga ifrån och skavsår var oundvikliga. Sporttejp fick fungera som första hjälp även om jag inte vet hur mycket det hjälpte. Efter några km lättade dimman och visst var det vackert!
Efter att Lotta dragit de första 10km svängde vi in på väg 337 vilken vi gissade att skulle vara den lugnade vägen av våra två alternativ. Antagligen var den lugnare men vilka backar! Så småningom började barnsången "Uppför en backe" ringa i öronen. Efter 30km såg vi en simstrand och stannade spontant för ett snabbt dopp. Backarna fortsatte och vi fick ta pauser oftare än planerat men vi hade bestämt att vi inte behövde ha bråttom under dagen utan att det viktigaste var att vi kom fram till Hämeenlinna. Den sista vägen mellan väg 338 och Kangasala var svår och vi var båda glada att vi köpt varsin cyklocross, annars hade vi nog aldrig kommit fram den dagen. Den här vägen bjöd också på resans första omkullkörning ;)
I Kangasala stannade vi igen för lunch och glass och njöt en stund av solen innan vi fortsatte den långa vägen till Hämeenlinna. Vägen var rätt stor och var rätt hårt trafikerad stundvis.Vi var glada att de flesta bilister under våra 500km ändå gav rum. 20-tiden kom vi äntligen fram till hotellet och vi njöt av känslan att vara såhär långt. Igen var det samma rutiner som gällde igen för återhämntning innan den sista dagen på resan.
 |
| ett svalkande dopp behövde vi verkligen |
 |
| Det riktiga slottet fick vi nöja oss med att se på håll, varkedera av oss orkade cykla iväg för att kolla in slottet, det får bli en annan gång |
 |
| Dagens saldo |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar