Vilken underbar kväll

Det blev ännu en resa till Rovaniemi igår. När vi åkte sken solen och det var riktigt skönt att köra och bara njuta. Jag har upptäckt nyttan med de här långa resorna, de fungerar som terapi för knoppen. Tankarna hinner flyga iväg och mitt i allt får man skärpa till sig och fundera var man riktigt är. Igår "vaknade" jag upp ur min dvala och blev förskräckt, tänk om jag har kört om Rovaniemi utan att ha märkt nåt?!

På hemvägen blev det kallare och minusgrader. Då kände jag hur musklerna i kroppen spände sig lite extra och huvudet skärpte sig, dels för att jag måste erkänna att jag känner mig ovan att köra när det är halt men framför allt berodde det på att vi råkade ha just den bilen som ännu inte hade vinterdäck. Hemresan gick ändå bra och det blev lite varmare när vi kom mot Muonio. Vi stannade på vägen och tittade på norrsken, oj vad vackert det var! Jag hade också glömt bort hur vackra stjärnorna är när det är riktigt klart. Det var så vackert och jag hade bara velat stäcka upp handen och röra vid dem, så nära kändes de.

Idag är det butik som gäller för maten här är alldeles slut. Får se vad jag hittar, det är alltid så svårt att avgöra hur mycket man behöver när man inte vet var man äter de kommande dagarna.

Når sånt här kanske, alla norrsken är ju olika och jag hann inte ens försöka fota igår så bilden är lånad